Från yle.fi/a/7-10096767, publicerad 2026-04-22 08:20
Hur svåra är Finlands ekonomiska problem? Vi jämför nuläget med 90-talets finanskris
Finlands ekonomi står inför stora utmaningar och många fruktar en repris av 1990-talets finanskris, den så kallade laman. Men hur illa är läget? Vi jämför nyckeltalen och frågar experterna.
En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
- Finlands nuvarande ekonomiska problem skiljer sig från 90-talets recession. Då var krisen en plötslig kollaps, nu är den en långsam och smygande nedgång.
- Enligt ekonomiprofessor Roope Uusitalo beror dagens kris bland annat på en åldrande befolkning och strukturella problem inom industrin.
- Banksystemet är i dag stabilare och euron ger trygghet, men Finland saknar en tillväxtmotor som motsvarade 90-talets Nokia.
Finlands ekonomi mår inte bra.
Det budskapet tutas ut nästan dagligen av politiker, experter eller vanliga människor som känner av effekterna i sin vardag.
Men hur illa är läget verkligen i jämförelse med en av de värsta ekonomiska kriserna i Finlands historia? Vi talar alltså om 90-talets finanskris, även kallad ”laman”.
Svenska Yle har sammanställt statistik över ekonomiska nyckeltal, med start från 90-talet fram tills idag, för att försöka hitta ett svar på frågan. Utöver det har vi bett två ekonomer att öppna upp kring siffrorna.
Relativ arbetslöshet *
Anställda som mist jobbet *0 %5 %10 %15 %20 %010 00020 00030 00040 00019902000201020202026
* glidande årssumma. Källa: Statistikcentralen
Finland har den högsta arbetslösheten sedan början av 2000-talet och den högsta inom EU.
– Visst är situationen allvarlig just nu, men inte alls lika illa som på 90-talet, säger Roope Uusitalo, professor i nationalekonomi vid Helsingfors universitet.
Antal konkurser *
* glidande årssumma. Källa: Statistikcentralen
Antalet konkurser har också ökat. Under de senaste tolv månaderna har 4 000 företag gått i konkurs.
Anställda som mist jobbet *
Uusitalo poängterar att det hittills främst är små företag som gått i konkurs.
– På 90-talet var konkurserna av en helt annan storleksordning. Då förlorade fler sina jobb.
Olika kriser med olika karaktär
Professor Roope Uusitalo understryker att alla ekonomiska kriser till en viss mån är unika till sin karaktär, och att de nuvarande ekonomiska problemen skiljer sig från 1990-talets lågkonjunktur.
– Laman var en traditionell kris i den meningen att den kännetecknades av typiska drag som förknippas med ekonomiska kriser, till exempel en finansiell bubbla före krisen.
Under 1980-talet liberaliserades kreditmarknaden, vilket ledde till en kraftig utökning av utlåning. Det ledde i sin tur till en kraftig uppgång på börsen och att bostadsmarknaden överhettades.
– Sedan när musiken tystnade och bland annat Sovjetunionen kollapsade samtidigt som valutamarknaden i Europa och banksektorn vacklade uppstod en plötslig kris. På ett par år ökade konkurserna och arbetslösheten mycket snabbt. I vissa fall halverades bostadspriserna, säger Uusitalo.
En smygande kris
90-talets finanskris var alltså en plötslig kollaps. Uusitalo beskriver däremot den nuvarande situationen som en långsam och smygande ekonomisk kris.
– Här påverkar faktorer som vår åldrande befolkning och till exempel strukturella problem inom viktiga industrier såsom skogsindustrin, konstaterar Uusitalo.
Även Elina Pylkkänen, understatssekreterare på Arbets- och näringsministeriet, konstaterar att vi nu befinner oss i en helt annan situation.
– Vår tillväxt har i genomsnitt varit nästan noll sedan finanskrisen 2008. På 90-talet tog hushållen mycket lån och var skuldsatta. Nu är det nästan tvärtom, sparandet ökar och hushållen vill inte ta lån.
Finlands ekonomi stampar på stället
Bruttonationalprodukt till marknadspris, volymindex 2015 = 1004060801001201980199020002010202020251991:Bankkris2008:Internationellfinanskris2020:Corona-pandemi
Finlands bnp växte snabbt på 90-talet, men har legat på så gott som samma nivå under de senaste 15 åren.
Pylkkänen lyfter också fram globala kriser som en delorsak till varför Finlands ekonomi stampat på ställe så länge.
– Hit hör till exempel eurokrisen, covid-pandemin samt krigen i Ukraina och Iran.
Vad borde Finland göra nu?
Det finns flera faktorer som talar för att Finland inte är på väg att sjunka ner i samma finansiella träsk som på 90-talet. Till exempel är det finska bankväsendet idag mycket mer robust och övervakningen mer strikt.
– Inflationen är inte alls lika hög idag. Sedan har vi idag, till skillnad från på 90-talet, euron. Därmed styrs penningpolitiken av den Europeiska centralbanken vilket har ökat stabiliteten, säger Elina Pylkkänen.
Däremot hade Finland en stor fördel på 90-talet, en fördel som i stort sett är omöjlig att replikera idag.
– Tack vare en ordentlig lyckospark lyckades Finland vaska fram Nokia, vars globala marknadsandel var 40 procent år 2000. Det är en helt otrolig siffra, och det att vi hade en så stor aktör i en så snabbt växande bransch hjälpte Finlands ekonomi att växa, säger Roope Uusitalo.
Vad borde Finland göra för att få igång ekonomin? Svara i kommentarerna!