En liten kommun med liten ekonomi och lite folk

Protokoll möte nr. 4-26 KOMMUNFULLMÄKTIGE Möteskallelse, plats och tid 30 juni, skolans mötesrum kl. 17:00 § 40 Bokslut 2025. – KS, § 51 Bokslut. 16.4.2026. – KS, § 73 Bokslut. 11.6.2026 Kommunstyrelsen har tagit del av det preliminära bokslutet för 2025. Resultatet uppgår till 109’, vilket är en betydande förbättring mot budgeterat resultat på -243’. Det bör dock noteras att resultatet inkluderarett extra likviditetsstöd från Landskapsregeringen (LR) om 200’; utan detta stöd skulle resultatet uppgått till-91’. Verksamhetens intäkter 475’, budget 418’ Verksamhetens kostnader -1 949’, budget -2 036’ Verksamhetsbidrag -1 474’, budget -1 618’ Skatteinkomst 833’, budget 813’ Landskapsandelar 914’, budget 686’ Årsbidrag 214´, budget-160´ Resultat 109´, budget -243´ Den primära orsaken till att kostnaderna understeg budget uppges vara en ansträngd likviditet under året, vilket begränsat utrymmet för utgifter. KD förslag: Styrelsen efterfrågar svar från de nämnder som har överskridit budget eller har andra avvikelser som behöver klargöras inför revision och fullmäktiges godkännande. Följande avvikelser har identifierats för uppföljning: 1. Socialtjänsten (personalkostnader): Budget -639 929, bokslut -681 966. Differens -42 039. 2. Vatten- och avloppsverk: Budget -37 575,85, bokslut -72 115,55. Differens -34 539,70. KS beslut: Att godkänna informationen om det preliminära bokslutet. Att, i enlighet med kommundirektörens förslag, begära skriftliga svar gällande budgetavvikelser från Äldreomsorgsnämnden (ÄON) och Byggnads- och tekniska nämnden (BTN). Att svaren ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 16 maj 2026.

kokar.ax/kommunens-anslagstavla, https://fea07be8-7e61-4889-99ea-8f4a22cc5076.filesusr.com/ugd/679903_d310149947114191bd22bdca9ac13434.pdf

	Utfall	Budget	Kommentar
Verksamhetens intäkter	475’	418’	Lite högre intäkter än budgetterat
Verksamhetens kostnader	-1 949’	-2 036’	Lite mindre utgifter
Verksamhetsbidrag	-1 474’	-1 618’
Skatteinkomst	833’	813’
Landskapsandelar	914’	686’
Årsbidrag	214´	-160´
Resultat	109´	-243´

Klassificeringar befolkningstätheter

Från lite diskussioner med ChatGPT:

Exempel på praktiska tröskelvärden (kan variera):

Kategori	Invånare/km²	Kommentar
Glesbygd	< 5	Låg servicegrad, långa avstånd
Landsbygd	5–49	En del samhällsservice
Småort	50–199	Ej tätort men samlad bebyggelse
Tätort (liten)	200–9 999	Mindre samhälle
Tätort (mellanstor)	10 000–49 999	Stad
Stor tätort/storstad	≥ 50 000	Större stad

I Finland används en grundlig och detaljerad 7‑klassig geografisk klassificering av tät‑ och glesbygdsområden, baserad på en 250 × 250 m rastergrid, framtagen av SYKE och Univ. i Uleåborg

Stadsområden (Urban areas)

Inner urban area – Mycket kompakt, kontinuerlig bebyggelse i stadskärnor.
Outer urban area – Tät bebyggelse som sträcker sig utanför kärnan.
Peri-urban area – Transitzon mellan stad och landsbygd, funktionellt kopplat till staden.

Landsbygdsområden (Rural areas)

Local centres in rural areas – Mindre befolkningscentra utanför stadsgränser.
Rural areas close to urban areas – Flersidiga landsbygdsområden men med stark funktionell koppling till närliggande städer (t.ex. pendling).
Rural heartland areas – Tätare tätortslandskap med flera ekonomiska funktioner lokalt.
Sparsely populated rural areas – Gles bebyggelse, spridda bosättningar, ofta skogsdominerade och långt emellan servicepunkter.

Sammanfattning av klass för Åland

Klass	Svensk benämning	Ålandsexempel
1–3	Inner / outer / peri‑urban	Mariehamn och dess pendlingszoner
4–6	Lokala centra / nära stad landsbygd / landsbygdshjärta	Mindre orter runt Mariehamn
7	Mycket glest landsbygd (glesbygd)	Kökar, Sottunga, Kumlinge

Slutsats

Kökar är klassat i kategori 7 – glesbygdsområde, med mycket låg befolkningstäthet, utspridd bebyggelse och mycket långa avstånd till samhällsservice.
Åland som region har variation – från stadsmotsvarande tätort i Mariehamn till glest befolkade landsbygder i de yttre skärgårdskommunerna.
Det finns även mellankategorier (4–6) för landsbygd med viss service eller funktionell koppling, men de gäller främst vid huvudön.

Kökar-liknande områden i Finland & Sverige

Kökar kan liknas med samhällen i Sameland/Lappland/Sápmi (SE,FI,NO,RU), dvs mindre samhällen med långa avstånd till ”moderna samhällens bekvämligheter”.

Q: Några exempel på byar som är mer runt 300 personer, eller om det är för litet, kanske upp emot 1000 personer

ChatGPT said:

Här är några glesbygdsbyar med ca 300–1 000 invånare som liknar Kökar i Finland – och några svenska motsvarigheter – med ungefär 3 timmars resa till närmaste större samhälle:

🇫🇮 Finland

· Karigasniemi (Utsjoki, Lappland)
– ~300 invånare, belägen vid finsk–norsk gräns. Har matbutik, bensinstation och hälsocentral. Närmaste större ort är Ivalo (~1 h), medan Rovaniemi ligger ~3 timmar bort med bil en.wikipedia.org.

· Selkie (Kontiolahti, Östra Karelen)
– ~300 invånare, med en aktiv bygemenskap under ledning av Tero Mustonen för återställning av torvmarker en.wikipedia.org. Cirka 2-3 timmar till Joensuu.

· Sevettijärvi (Inari, Lappland)
– ~350 invånare, skolt‑samiskt samhälle, nästan 2–3 timmars resa från Inari och betydligt längre till nästa större stad — Ivalo (~120 km) en.wikipedia.org+1reddit.com+1.

· Pöljä (Siilinjärvi, Norra Savolax)
– 377 invånare, belägen ca 30 km norr om Kuopio, ca 30–40 min resa till staden men ändå glesbygdspräglad en.wikipedia.org+7en.wikipedia.org+7en.wikipedia.org+7.

🇸🇪 Sverige

Exakta invånarantal saknas, men här är områden med liknande karaktär:

· Byar i Norrland eller fjällnära inland – ofta 200–500 invånare, med skolor/lokala affärer och bil-/bussförbindelser som kräver ca 2–3 timmars resa till närmaste större stad (t.ex. Östersund, Umeå).

· Södra Sverige – byar med 300–1 000 invånare, t.ex. kring Växjö, Karlstad eller Falun, där tåg‑ eller bilresa till närmaste stad ofta tar 1–2 timmar – något kortare än 3 timmar, men ändå relativt isolerade.

🔎 Sammanfattning

Land	Ort/by	Invånare	Avstånd till stad
Finland	Karigasniemi	~300	Ivalo 1 h, Rovaniemi ~3 h
Finland	Selkie	~300	Joensuu ~2–3 h
Finland	Sevettijärvi	~350	Ivalo ~2 h, längre till större städer
Finland	Pöljä	377	Kuopio ~30–40 min
Sverige	Norrländsk by (ex. Fjällby)	~300–500 (est.)	~2–3 h till stad
Sverige	Småbyar i södra inlandet	300–1 000 (est.)	1–2 h tåg/bil

(J personlig ChatGPT-diskussion Error! Reference source not found.)

Svanstein, Sverige, som ett jämförande exempel

Svanstein är ett litet samhälle vid Torne älv med samhället Turtola i Finland på andra sidan älven.

Tar upp ett dylikt exempel för att folk skall få en bättre känsla för förutsättningar att leva i dylika små orter inklusive påverkan på fastighetsmarknader.

	Kökar		Svanstein
Vad	Liten kommun i Finland, del av landskapet Åland.	~	Liten ort i Sverige, del av Övertorneå kommun.
Befolkning	Runt 200	~	Runt 200
Avstånd till större ort	* 3 timmar till Mariehamn (bil och båt)	~	* 2 timmar till Luleå (bil)
Varför / vad gör att folk bor där, vill dra sig dit	* Kommer därifrån, släktanknytningar. * Högprioriterar närhet till natur, enskildhet, o dyl. * Frid och miljö m.m. överväger problem med tillgång till butik(er), ”långt till mycket”, en miljö det inte satsas så mycket i. Avfolkningsort.	=	* Kommer därifrån, släktanknytningar. * Högprioriterar närhet till natur, enskildhet, o dyl. * Frid och miljö m.m. överväger problem med tillgång till butik(er), ”långt till mycket”, en miljö det inte satsas så mycket i. Avfolkningsort.
Ekonomi	* Folk kämpar på. * Turism är viktig del.	=	* Folk kämpar på. * Turism är viktig del.
Resande (boenden, turism, + transporter)	* Skärgårdstrafiken är ett orosområde med knackigt ekonomiskt underlag. Vi får hoppas att inte försämras.	≠	* Bilvägar med antagligen inte så mycket sämre underhåll än andra motsvarande i norra delar av SE, FI.
Fastighets- marknad	Svag-till-mycket svag, p.g.a. ovan.	=	Svag-till-mycket svag, p.g.a. ovan.
Att köpa, vilka får köpa och äga fastigheter	Svårt. Väldigt begränsat p.g.a. hembygdsrätten, i princip bara ålänningar.	≠	Lätt. I princip vem som helst, varifrån de än kommer i världen.

Dvs, för de / oss som känner starkt för Kökar är det ”lätt” att se ett litet paradis därute men för andra är det mer som ett vilket annat litet, väldigt avlägset, samhälle med frågor som ”Hur kan man bo där?”, ”Hur försörjer sig folk?”, ”Hur långt till ordentlig mataffär, och dylikt?”.

Några källor för mer info:

sv.wikipedia.org/wiki/Svanstein
svansteinlodge.se/
svansteinski.com/
(Ingen sida hittad för orten själv.)

Se mer om demografi och implikation därav i Framtiden AX-FI-SE.